Pāli Dictionary
meditation
瞑想する;静慮する;禅を修する
meditates; contemplates; practices jhāna
AN 5.73
etāni, bhikkhu, rukkhamūlāni, etāni suññ'āgārāni. jhāyatha, bhikkhu, mā pamād'attha, mā pacchā vippaṭisārino ahuvattha. ayaṃ vo amhākaṃ anusāsanī'ti.
Snp 3.11
sa jhānapasuto dhīro, van'ante ramito siyā, jhāyetha rukkhamūlasmiṃ, attānam'abhitosayaṃ.
mind
考える;思い巡らす;熟考する
thinks; thinks about; reflects on
AN 11.9
assakhaḷuṅko hi, sandha, doṇiyā baddho, yavasaṃ yavasan'ti jhāyati. taṃ kissa hetu? na hi, sandha, assakhaḷuṅkassa doṇiyā baddhassa evaṃ hoti, kiṃ nu kho maṃ ajja assadammasārathi kāraṇaṃ kāressati, kim'ass'āhaṃ paṭikaromī'ti.
思い悩む;陰鬱に考え込む;執着して考える
broods; thinks gloomily; obsesses over
Dhp 155
acaritvā brahmacariyaṃ, aladdhā yobbane dhanaṃ, jiṇṇakoñcā'va jhāyanti, khīṇamacche'va pallale.
Snp 4.7
saṅkappehi pareto so, kapaṇo viya jhāyati, sutvā paresaṃ nigghosaṃ, maṅku hoti tathāvidho.
Part of speech
verb
Root
jhe1やけど;燃える
general
燃え上がった;焼尽した;(比喩)(煩悩を)焼き尽くした
burned up; blazed; (figuratively) consumed or destroyed (defilements)
jhāyati2
via inflected form jhāya · 2nd person·imperative singular
general
燃える;炎を上げる;焼け尽きる;干上がる
burns; blazes; is on fire; is consumed or dries up
AN 3.35
telappadīpo c'ettha jhāyeyya, catasso ca pajāpatiyo manāpamanāpena paccupaṭṭhitā assu. taṃ kiṃ maññasi, kumāra, sukhaṃ vā so sayeyya no vā? kathaṃ vā te ettha hotī'ti?
DN 2
na taṃ deva, vañcemi, na taṃ, deva, palambhāmi, na taṃ, deva, paccatthikānaṃ demi. abhikkama, mahārāja, abhikkama, mahārāja, ete maṇḍalamāḷe dīpā jhāyantī'ti.
Found an error in the dictionary?