Pāli Dictionary

araha

arahrootasuffix

Part of speech

adjective

Root

arah1être digne; mériter

Synonyms


general

  • digne de; méritant; approprié

  • worthy of; deserving; entitled to; fit for; suitable

  • AN 8.13

    aṭṭhahi, bhikkhave, aṅgehi samannāgato rañño bhaddo ass'ājānīyo rāja-araho hoti rājabhoggo, rañño aṅgan't'eva saṅkhaṃ gacchati. katamehi aṭṭhahi?

arahati

arahastemtisuffix

via inflected form araha · 2nd person·imperative singular

Part of speech

verb


general

  • est digne de; mérite; a droit par son mérite

  • is worthy of; deserves; merits

  • Dhp 9

    anikkasāvo kāsāvaṃ, yo vatthaṃ paridahissati, apeto damasaccena, na so kāsāvam'arahati.

  • Snp 3.11

    yo ca jānaṃ saṃyat'atto, jānaṃ na bahu bhāsati, sa munī monam'arahati, sa munī monam'ajjhagā'ti.

  • est apte à; est capable de; est digne de

  • is fit to; is capable of; is worthy to

  • MN 137

    tatra idaṃ nissāya idaṃ pajahatha, tayo satipaṭṭhānā yadariyo sevati yadariyo sevamāno satthā gaṇam'anusāsitum'arahati, so vuccati yogg'ācariyānaṃ anuttaro purisadammasārathī'ti, ayam'uddeso saḷāyatanavibhaṅgassa.

  • Dhp 230

    nikkhaṃ jambonadass'eva, ko taṃ ninditum'arahati, devā'pi naṃ pasaṃsanti, brahmunā'pi pasaṃsito.

  • devrait; doit; convient; sied

  • should; ought to; is suitable or befitting

  • DN 5

    na arahati bhavaṃ kūṭadanto samaṇaṃ gotamaṃ dassanāya upasaṅkamituṃ. samaṇo tv'eva gotamo arahati bhavantaṃ kūṭadantaṃ dassanāya upasaṅkamituṃ

  • MN 47

    evaṃvādiṃ kho, bhikkhave, satthāraṃ arahati sāvako upasaṅkamituṃ dhammassavanāya. tassa satthā dhammaṃ deseti uttar'uttariṃ paṇītapaṇītaṃ kaṇhasukkasappaṭibhāgaṃ.

  • est probable; peut raisonnablement être attendu

  • is likely; may reasonably be expected

  • a droit à; peut légitimement revendiquer

  • is entitled to; has a rightful claim to

  • DN 16

    atha kho rājā māgadho ajātasattu vedehiputto kosinārakānaṃ mallānaṃ dūtaṃ pāhesi, bhagavā'pi khattiyo aham'pi khattiyo, aham'pi arahāmi bhagavato sarīrānaṃ bhāgaṃ, aham'pi bhagavato sarīrānaṃ thūpañ'ca mahañ'ca karissāmī'ti.

arahant

approximate

arahrootantsuffix

via inflected form arahā · nominative singular / vocative singular

Part of speech

noun · masculine

Root

arah1être digne; mériter

Literal

worthy one


doctrine

  • arahant; le libéré dont les souillures sont détruites

  • arahant; the fully liberated one whose taints are destroyed; one who has completed the path

  • AN 6.10

    itipi so bhagavā arahaṃ sammāsambuddho

Found an error in the dictionary?