Pāli Dictionary

bhūta1

bhūroottasuffix

Part of speech

adjective

Root

bhū1ある;なる

Synonyms

Antonyms


general

  • (形容詞として)存在する;生まれた;〜になった

  • (as adjective) existing; born; become; living

  • MN 9

    cattāro'me, āvuso, āhārā bhūtānaṃ vā sattānaṃ ṭhitiyā, sambhav'esīnaṃ vā anuggahāya.

  • Kp 9

    diṭṭhā vā ye ca adiṭṭhā, ye ca dūre vasanti avidūre bhūtā vā sambhav'esī vā, sabbe sattā bhavantu sukhit'attā.

  • (形容詞として)〜のような;〜としての;〜に似た

  • (as adjective) like; as; similar to; acting as

  • MN 75

    ayaṃ kho pana, māgaṇḍiya, kāyo rogabhūto gaṇḍabhūto sallabhūto aghabhūto ābādhabhūto, so tvaṃ imaṃ kāyaṃ rogabhūtaṃ gaṇḍabhūtaṃ sallabhūtaṃ aghabhūtaṃ ābādhabhūtaṃ, idan'taṃ, bho gotama, ārogyaṃ, idan'taṃ nibbānan'ti vadesi.

ethics

  • (形容詞として)真実の;本物の;正しい

  • (as adjective) true; genuine; correct; accurate

  • MN 40

    evaṃ no ayaṃ amhākaṃ samaññā ca saccā bhavissati paṭiññā ca bhūtā.

  • AN 4.100

    idha, potaliya, ekacco puggalo avaṇṇ'ārahassa avaṇṇaṃ bhāsitā hoti bhūtaṃ tacchaṃ kālena, no ca kho vaṇṇ'ārahassa vaṇṇaṃ bhāsitā hoti bhūtaṃ tacchaṃ kālena.

cosmology

  • (名詞として)衆生;生物;有情

  • (as noun) being; living being; creature; entity

  • MN 60

    atthi balaṃ, atthi vīriyaṃ, atthi purisathāmo, atthi purisaparakkamo, na sabbe sattā sabbe pāṇā sabbe bhūtā sabbe jīvā avasā abalā avīriyā niyatisaṃgatibhāvapariṇatā chasv'ev'ābhijātīsu sukhadukkhaṃ paṭisaṃvedentī'ti.

  • Ud 5.5

    yam'pi, bhikkhave, mahāsamuddo mahataṃ bhūtānaṃ āvāso, tatr'ime bhūtā, timi timiṅgalo timitimiṅ'galo asurā nāgā gandhabbā

  • (名詞として)鬼神;非人;精霊

  • (as noun) ghost; demon; supernatural being; non-human

doctrine

  • (名詞として)元素;大種;物質要素

  • (as noun) element; elemental state; the four great elements

  • SN 35.245

    yato kho, āvuso, bhikkhu catunnaṃ mahābhūtānaṃ samudayañ'ca atthaṅ'gamañ'ca yathābhūtaṃ pajānāti, ettāvatā kho, āvuso, bhikkhuno dassanaṃ suvisuddhaṃ hotī'ti.

  • SN 22.57

    katamañ'ca, bhikkhave, rūpaṃ? cattāro ca mahābhūtā, catunnañ'ca mahābhūtānaṃ upādāya rūpaṃ. idaṃ vuccati, bhikkhave, rūpaṃ.

monastic

  • (名詞として)植物;草木

  • (as noun) plant; vegetation; tree

  • MN 27

    so bījagāmabhūtagāmasamārambhā paṭivirato hoti

bhūta2

bhūroottasuffix

Part of speech

noun · masculine


general

  • 菩多長老(ブータ・テーラ、阿羅漢比丘の名)

  • Bhūta Thera (name of an arahant monk)

Encyclopedia

3 entries

Bhūta
Person
  • サーケータ(Sāketa)の裕福な議員の唯一生き残った息子で、幼児を食う夜叉から生まれた時に守られた。後に仏陀の教えを聞いて出家し、阿羅漢となった。

  • The sole surviving son of a wealthy councillor of Sāketa, protected at birth from a child-devouring yakkha, who later renounced the world after hearing the Buddha and attained Arahantship.

Thag 9.1
Bhūta2
Person
  • パラッカマバーフ一世(Parakkamabāhu I)の官吏で、財務登記官の称号を持ち、後にアディカーリ(Adhikāri)として知られるようになった。

  • An officer of Parakkamabāhu I who held the title of treasury registrar and later became known as Adhikāri.

Bhūta3
Person
  • サーヴァッティー(Sāvatthi)の居士の息子で、母はティッサー(Tissā)、継母はマッター(Mattā)。

  • The son of a householder of Sāvatthi, whose mother was Tissā and stepmother Mattā.

Found an error in the dictionary?