Pāli Dictionary

upanibandha

upaprefixniprefixbandhrootasuffix

Part of speech

noun · masculine

Root

bandh1バインド;ネクタイ


general

  • 密接な関係、依存

  • close connection; dependence; (in compounds, adj.) connected with, dependent on

upanibandhati

upaprefixniprefixbandharoottisuffix

via inflected form upanibandha · 2nd person·imperative singular

Part of speech

verb

Root

bandh1バインド;ネクタイ

Synonyms


general

  • しっかりと結びつける、つなぎとめる;密着させる

  • to tie onto, fasten to, bind close to; to attach (oneself to)

  • SN 35.247

    daḷhāya rajjuyā bandhitvā daḷhe khīle vā thambhe vā upanibandheyya. atha kho te, bhikkhave, chappāṇakā nānāvisayā nānāgocarā sakaṃ sakaṃ gocaravisayaṃ āviñcheyyuṃ.

  • MN 125

    seyyathā'pi, aggivessana, hatthidamako mahantaṃ thambhaṃ pathaviyaṃ nikhaṇitvā āraññakassa nāgassa gīvāyaṃ upanibandhati āraññakānañ'c'eva sīlānaṃ abhinimmadanāya āraññakānañ'c'eva sarasaṅkappānaṃ abhinimmadanāya

Found an error in the dictionary?