Pāli Dictionary
Part of speech
noun · masculine
Root
bandh1バインド;ネクタイ
general
密接な関係、依存
close connection; dependence; (in compounds, adj.) connected with, dependent on
general
しっかりと結びつける、つなぎとめる;密着させる
to tie onto, fasten to, bind close to; to attach (oneself to)
SN 35.247
daḷhāya rajjuyā bandhitvā daḷhe khīle vā thambhe vā upanibandheyya. atha kho te, bhikkhave, chappāṇakā nānāvisayā nānāgocarā sakaṃ sakaṃ gocaravisayaṃ āviñcheyyuṃ.
MN 125
seyyathā'pi, aggivessana, hatthidamako mahantaṃ thambhaṃ pathaviyaṃ nikhaṇitvā āraññakassa nāgassa gīvāyaṃ upanibandhati āraññakānañ'c'eva sīlānaṃ abhinimmadanāya āraññakānañ'c'eva sarasaṅkappānaṃ abhinimmadanāya
Found an error in the dictionary?